Jämtlandstriangeln 11-13 Augusti 2017 – Magiskt!
Fredagmorgon, solen skiner i Storulvån. Luften är frisk och fylld av förväntan. Ett tjugotal löpare, från hela Sverige och de allra flesta i fjällten för första gången står förväntantsfulla, spännda och av koncentrationen som ägnas till att göra de sista justeringana i packning och ryggsäck, en smula nervösa, redo att ge sig av för vår första etapp mot Sylarna.
De första stigningarna väcker många frågor, ”vad har jag gett mig in på?”, ”hur ska det här gå?”, det skiftande landskapet och vyerna tränger undan tankarna och byter snabbt ut dem mot förundran. Resan har bara börjat och fjällets magi är redan påtaglig.
Vid Spåime avnjuts en ordentlig lunch, varm mat och lite vila markerar halvvägs för dagen. En vaja med kalv strosar förbi som för att hälsa välkomna och spana in de kulörta nykomlingarna i deras domäner. Att vaja är mamma ren blir snart lika självklart som att vattnet är lika gott som klart och naturligtvis drickbart.
Sylarna hälsar oss välkommna med en varm bastu och tid att reflektera över dagens etapp innan middag. De flesta somnar tidigt, några tar en kvällspromenad för att insupa vyn av Sylarna och forsarna.
Vädret dag två är fortfarande klart och dagens destination är den berömda trerättersmiddagen på Blåhammarensfjällstation. Men först väntar resans längsta etapp på 19km.
En grupp med pigga ben bestämmer sig för att också lägga till besök på två närliggande toppar Herrklumpen och Fruntimmersklumpen. De 250 höjdmetrarna upp för herrklumpen belönas med milsvida vyer, spontana glädjerop ljuder över fjället när vi letar oss mellan topparna och tillbaka ned till leden.
Etappen till Blåhammaren går lätt uppför och bjuder på vidastärckta vyer och böljande landskap. De trevande lite reservade stegen från dag 1 är som bortblåsta, utbytta mot självsäkra steg och nyfunna krafter. För några av oss sveper dimman och ett lätt duggregn in med några kilometer kvar, tur att bastu och mat väntar.
Världens längsta bastuutsikt blir denna kväll ungefär 30m, men upplevelsen blir inte mindre för det. Huvudrätten denna kväll är en fatastisk älgstek som levererar på alla högt ställda förväntningar.
Den sista etappen etappen tillbaka till Storulvån startar lite motigt in i vinden och med lite möra ben. Men efter några inledade kvicknar benen till, solen tittr fram och vi rullar snabbt och lätt nedför. De som fortfarande har pigga ben plockar ännu än topp innan vi lagom till lunch har slutfört Jämtlandtriangelns 47km.
Med ryggsäcken fylld med minnen och sinnen fyllda med skratt är det en annan grupp som lämnar fjället än som bara några dar tidigare anlände. Trötta, stolta, med nya längdpers och nyfunna självförtroenden är resan för den här gången över.
Tack från ledare Erik, Mina, Ebba och Tobbe!
